Onwards and upwards

Jodå, det går framåt och uppåt. Maken har flyttat till spinalenheten, och det var ett lyft, på alla sätt och vis. Mycket mer hjälp, riktig rehab, och betydligt trevligare omgivningar med fin trädgård att ta sig ut i, stort däck att sitta i solen på, och bananer att räkna 🙂 Ja, det växer bananplantor med riktiga bananer på, just utanför hans fönster. Det sägs att de mognar också, men vi hoppas att han inte får se det, för vid den tiden vill han vara hemma.

Han gör framsteg, tar sig från säng till rullstol och en sån där gåmojäng alldeles själv nu. Han jobbar på och humöret verkar bli bättre för varje dag. Den här veckan hoppas vi på ett planeringssamtal, där det sätts ett datum när han beräknas komma hem igen. Det ser jag fram emot, för samtidigt som han blir bättre och bättre, så blir jag mer sliten… Jag är ju tillbaks och jobbar sen några veckor tillbaks, och det blir inte så mycket sömn eftersom lilleman ska lämnas och hämtas i skolan, lämnas och hämtas hos barnvakt, middag, umgås lite, hälsa på maken, och härom dagen lyckades jag både klippa gräset och tvätta bilen. Det är lite körigt, det är det. Men 4 veckor till ska jag väl klara, sen bör han vara hemma och jag har semester ett par veckor.

Vägen från tanken *Kliv upp från soffan, latmask* tills idag har varit lång och mödosam för oss alla, och än är den inte till ända. Men jag hoppas och tror att i slutändan ska det här kunna vändas till något positivt. Ibland stannar livet oss mitt i steget, för det har något att säga oss. Då bör man lyssna, och det känns som om han gjort det den här gången. Nu är det upp till oss vad vi gör av det. Man kan sätta sig ner och tycka att det är för djälva orättvist, och för jobbigt, eller så kan man se det för vad det är. Livet som pågår, livet som inte väntar och livet som vill förändring. Och sen gör man något bra av det istället.

Vi går ju så sakteliga mot höst nu. Fortfarande varmt på dagarna, runt 24-25 grader, men nätterna kommer tidigt och kylan gör sig påmind framåt morgonen. Lite skönt är det, växtligheten lugnar ned sig, även om jag fortfarande har tomater som mognar, gurka som slingrar och squash som växer som en galning. Men det är gott att kunna gå ut och ta sig lite färska grönsaker till middagen. Vi hann ju tyvärr inte få så mycket fisk att stoppa i frysen, d v s ingen alls, men det finns ju folk som livnär sig på att förse oss med det, så det är ingen katastrof.

Nedan lägger jag ut  lite bilder från sommaren som gick. 

13896553675321389655361077

IMG_20140113_155823kawakawa bay

13896553155611388397033442

IMG_20140115_1538541389735181937

 

 

Annonser

4 reaktioner på ”Onwards and upwards

  1. Det är nog glassen som gjort gubben bättre. Häll i honom anständiga mängder med kaffe också, så är han snart hemma igen.

    Jo, just det… om Du undrar vart sommaren tog vägen, så kan jag meddela att den är på väg hit. Ja, om Du undrar alltså…*harkel*

    Ha de`.

    😉
    Ja, glass är en bra meducin! Och choklad. Men kaffet får jag stå för, nåt ska väl jag ha också 🙂 För övrigt, harkla på du, än har vi varmt här 🙄 Höst här är som sommar i Sverge :mrgreen: Eller nåt…

    Gilla

  2. Skönt att höra att det går framåt! Och jag har tänkt precis som du, att ibland stoppar livet oss för att säga något, och att detta i slutänden, hur jävligt det än må vara just nu, faktiskt kan leda till något som också är bra. Jag får dessutom känslan av att din kära make är en riktig tjurskalle, och det är kanon i de här situationerna. Just nu är jag mer bekymrad för dig, att du ska slita ihjäl dig för att hinna med allt och alla. Glöm inte att ta hand om dig själv också!
    Ja, saker och ting händer ju oftast for a reason, så om ett år ska jag fundera på vad som blev av det hela 🙂 Jag klarar mig, jag är av naturen lat och då är det nog omöjligt att slita ihjäl sig 🙂

    Gilla

  3. F*n vännen, vad du har det tufft! Och jag gnäller över ryggskott som har förstört en semestervecka… Suck… Skönt att det går framåt, men du måste vara rädd om dig!
    Stor STYRKEKRAM från New Village, Upsaidput, Sweden!
    Hahahaha…Upsaidput, den var bra! Och ryggskott är inte att leka med, speciellt inte på semestern! Hoppas du blir bättre snart, kram påre!

    Gilla

  4. Jösses. Du har haft en riktigt tuff period ser jag. *storkramen*
    Liiite körigt har det varit 🙂 Lite lugnare nu, men inte så mycket lättare, egentligen. Livet är konstigt! *storkramen tillbaks

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s